Limträ i moderna byggen
I takt med att medvetenheten om vikten av en hållbar utveckling ökar, blir också naturliga material allt mer attraktiva att bygga med. Forskning har visat att limträ är kostnadseffektivt, hållbart och miljömässigt fördelaktigt jämfört med andra byggmaterial.
Limträ är en förädlad träprodukt avsedd för bärande konstruktioner. Idag används limträ i moderna konstruktioner som broar, flervåningshus och andra större byggnader, men även i konstruktioner av bärverk i olika slags hallbyggnader. Svenskt limträ, som tillverkas av inhemskt barrträ (gran) från uthålligt brukade skogar, består av trälameller som staplas och limmas mot varandra till stora konstruktionselement. Det syntetiska lim som används i konstruktionen av limträ utgör mindre än en viktprocent och är resistent mot fukt.
Ett starkt konstruktionsmaterial
Limträ är ett av de starkaste konstruktionsmaterialen i förhållande till sin vikt och dessutom förhållandevis lätt. En kubikmeter limträ beräknas väga cirka 470 kg, jämfört med en vikt på cirka 2 400 kg/m3 för betong och 7 800 kg/m3 för stål. Limträ har högre genomsnittlig hållfasthet än konstruktionsvirke av samma dimension. Detta beror på att kvistar och andra defekter som kan finnas hos en enskild lamell har liten inverkan på ett limträelement, eftersom de hamnar i olika snitt.
En annan egenskap som gör limträ alltmer attraktivt är att det är formbart. Viktig flexibilitet i byggandet fås genom möjligheten att tillverka konstruktionselement i precis den form som önskas. Dessutom är det formstabilt. Limträ varken kupar, vrider eller kröker sig. Det har en livslängd på minst 80 år och klarar aggressiva miljöer bättre än stål och betong.
Kostnadseffektivt
Då kostnaden för en konstruktion beräknas måste hänsyn tas till allt från transport till fundament och behov av montage. Då hänsyn tas till alla faktorer är den låga vikten hos limträ en faktor som gör materialet mycket konkurrenskraftigt. Många gånger kan också byggtider förkortas med prefabricerade limträelement.
Brandsäkert konstruktionsmaterial
1800-talets brandkatastrofer där träbyggnader varit involverade satte under lång tid spår i bygglagstiftningen och i medvetandet hos byggherrar och arkitekter i Sverige. Införandet av nya byggregler 1993 innebar att tillstånd till byggande baseras på funktionalitet istället för material och har medfört att inställningen håller på att förändras. De ändrade riktlinjerna har möjliggjort stort byggande med trä. Träkonstruktioner behåller en stor del av sin bärförmåga även under långvarig brand. I myndigheternas krav och byggregler får oskyddade limträkonstruktioner användas i brandsäkra byggnader och i försäkringsbolagens premiesättning är stommar av limträ och stommar av betong jämställda.
Miljömässigt hållbart material
För att kunna göra en helhetsbedömning av miljöpåverkan från ett material måste hänsyn tas till hela dess livscykel, i limträets fall från skog till återvinning. Skog har förmågan att ta upp koldioxid från luften och lagra kol i träd och mark. Därför är ett ansvarsfullt skogsbruk en nyckelfråga för ett framtida hållbart samhälle. Aktuell forskning visar att det ur klimatsynpunkt är bättre att bruka skogen än att låta den stå orörd.
Lägre miljöpåverkan
För att bedöma miljöpåverkan hos limträ kan en livscykelanalys göras. I studier av byggnader med stommar av trä är det viktigt att den energiåtervinning som finns inneboende i trä också beräknas. Detta eftersom trä, till skillnad från betong och stål, är koldioxidneutralt. I de fall där jämförande studier gjorts som inkluderar detta är skillnaden i energiåtgång cirka 500-600 kWh/m2 boyta.
Ökat byggande med limträ
Erfarenheterna från stora byggnader i limträ är goda. Med en hög förtillverkningsgrad kan den som bygger kontrollera byggandet och minska byggtiderna på plats. Idag har var sjunde lägenhet i flervåningshus en stomme av trä och hälften av Sveriges 290 kommuner har startat upp större projekt i trä. Även regeringen påtalade (2004-2008) vikten av ett ökat byggande i trä genom inrättandet av den Nationella träbyggnadsstrategin.
Text: Johan Fröbel, Skogsindustrierna