Krönikan
Den finansiella krisen och kundernas köpkraft
Kraftiga börsfall världen över och fallande fastighetspriser på många håll. Full storm på de finansiella marknaderna med centralbanker som sänker styrräntorna samtidigt som bolånekunderna får se sina finansieringskostnader stiga. Osäkerhet brukar inte gynna investeringar och sällan har osäkerheten varit större än nu.
Under det tredje kvartalet sjönk värdet på de svenska hushållens samlade finansiella tillgångar med nära 150 miljarder kronor. Det var sjätte kvartalet i rad med negativ förmögenhetsutveckling och mycket pekar på att den negativa utvecklingen fortsätter ytterligare framöver. Det är börsnedgången som ligger bakom minskade värden på hushållens innehav av aktier, fonder och försäkringar.
Även innehavet av bostadsrätter räknas enligt SCB till de finansiella tillgångarna. Det samlade värdet på hushållens bostadsrättsandelar steg kontinuerligt från 2001 till och med första halvåret i fjol varefter utvecklingen dämpades. Under andra kvartalet nådde värdet på bostadsrättsandelarna upp till 928 mdkr vilket är det högsta värdet som uppmätts. Även här står det klart att det skett en mycket snabb omsvängning under hösten och värdet sjönk det senaste kvartalet. Många fastighetsmäklare vittnar om lägre prisnivåer och allt mer utdragna försäljningstider. Beträffande värdet på den svenska småhusmarknaden kan däremot konstateras att försäljningspriserna fortsatte att stiga t.o.m. tredje kvartalet sett till landet som helhet. Priserna var ca 3 procent högre än under samma period i fjol.
I januari 2006 passerade genomsnittspriset för ett småhus i Sverige 1,5 miljoner kronor och i tio län redovisades ett pris under en miljon. Riksbankens styrränta var då 1,5 procent. När räntan i september i år höjdes till 4,75 procent rapporterade SCB att det genomsnittliga småhuspriset var 1,8 miljoner kronor och i endast två län understeg genomsnittspriset miljonen. Räntenivån har således blivit tre gånger så hög på 2,5 år och eftersom bostadspriserna fortsatt att stiga är det klart att lånekostnaderna ökat på ett sätt som tydligt påverkar hushållens ekonomi. Detta är samtidigt ett uttryck för att boendet prioriteras mycket högt av många svenskar även om hushållens disponibla inkomster har ökat under tiden tack vare stigande sysselsättning och inkomstskattesänkningar.
Sedan mitten av 2006 har den allmänna ekonomiska tillväxten dämpats allt mer och som lök på laxen har den finansiella grenen av världsekonomin varit nära att knäckas under hösten. Massiva ekonomiskpolitiska åtgärder har vidtagits i form likviditetsinjektioner och räntesänkningar från centralbanker runt om i världen. Trots det har hushåll och andra investerare mötts av stigande räntor och strängare villkor hos bankerna för att beviljas lån. Nu har marginalen börjat krympa mellan bankernas ränta och kundernas och den akuta fasen av finanskrisen är därmed förhoppningsvis på väg att ta slut.
Den finansiella krisen har dock lett vidare till en förtroendekris där hushållen mycket snabbt tappat förtroendet för den ekonomiska utvecklingen. Det gör att det kommer att dröja innan hushållen återvinner sin tillförsikt och efterfrågan kan börja normaliseras. Hur länge det dröjer avgörs av hur motståndskraftig den reala ekonomin visar sig vara. Det är på arbetsmarknaden det stora slaget kommer att stå. Oavsett om börskurserna stabiliseras och räntorna sjunker väljer de flesta att behålla ett stadigt grepp om plånboken så länge risken att förlora arbetet upplevs som obehagligt stor.
FREDRIK ISACSSON, CHEFSEKONOM PÅ BI ANALYS